Salinger J D: The Catcher in the Rye

Ett par dagar före jullovet får Holden Caulfield beskedet att han skall förvisas från Pencey Prep-skolan. Han är 16 år och det här är tredje skolan, som han får lämna efter att ha kört i alla ämnen utom engelska. Han är desperat: vill inte vara kvar på internatskolan, men kan inte heller åka hem till New York. Föräldrarna skulle undra varför han kommer före terminsslutet. Pensey Prep sänder ut brev om studieresultaten och dess konsekvenser om några dagar, vilket ger Holden en tids frist. Och det skall han utnyttja. Pengar har han, så han kan ta in på hotell i N.Y. och fördriva tiden med angenämare upplevelser än att umgås med dönickarna på skolan eller drabbas av faderns ilska och moderns nervösa tårar.

Holden står på tröskeln till vuxenlivet, som ger honom stor ångest med psykiska problem. De enda människorna han verkligen gillar är barnen och så sin lillasyster Phoebe. Dem vill han rädda undan alla livets faror.

Salinger har en enormt fin rytm i dialogen. Med korta meningar och adekvata uttryck får han fram de känslor, som rör sig i ungdomarnas inre. Han låter Holden rädda sig ur knepiga situationer tack vare sin fantasi. Den ena bortförklaringen otroligare än den andra dukas upp. En del sentimentala inslag är kanske väl tårdrypande, men humorn som lockar läsaren till skratt är ypperlig.

Betyg 5

Munksgaard Torben: Retrograd

”En förunderlig historia om en man som blir yngre” står det på omslaget till boken som blev den danska vinnaren i en nordisk pristävling om bästa samtidsroman. Det gjorde att jag började läsa med vissa förväntningar. Tyvärr infriades de inte utan jag tyckte att huvudpersonen bara var konstig.

Boken handlar om en extrem femtioårskris som resulterar i en skilsmässa och i ett alltmer infantilt beteende. Det är säkert en satir och/eller något budskap med boken, men det var för grumligt tänkt för att jag skulle skönja meningen med det hela. Jag förstod inte heller hur en ofräsch, depressiv och föga charmig medelålders man utan svårigheter direkt kunde få unga kvinnor/tonåringar i säng. Det var inte trovärdigt. Boken var en besvikelse.
Betyg: 2

Keyes Marian: En förtjusande man

Irlands mest populäre politiker, Paddy de Corcy, ska gifta sig. Nyheten slår ner som en bomb hos bokens tre berättare: Grace, Marnie och Lola.
Grace är journalist och har känt Paddy sedan barnsben. Det har även hennes tvillingsyster Marnie som i sin ungdom hade ett passionerat förhållande med Paddy. Den tredje huvudpersonen, Lola, är stylist och Paddys nuvarande flickvän – i alla fall var det vad hon trodde. Hon chockas när hon får reda på sanningen, att hon är dumpad, via tidningarna,. Hon visste inget om att Paddy hade en relation med Alicia Thorntorn, kvinnan som tydligen ska bli hans fru. Det visste för övrigt inte Alicia heller – att de ska gifta sig alltså!
Grace, Marnie och Lola hanterar nyheten på helt olika sätt, Lola blir helt förtvivlad, kan inte jobba, försöker få tag på Paddy, hon ringer och ringer för att få en förklaring och för att få honom att ändra sig. Till slut ger hon upp och flyr ut på vischan för att lappa ihop sitt brustna hjärta. Där lär hon känna lokalbefolkningen och får uppleva en hel del action på landsbygden såväl vad gäller att festa med A-laget som att dejta som att lära känna de lokala cross dressers.
Grace tar det med värdighet och när hon tvingas intervjua den blivande bruden gör hon det med iskall beräkning utan att med en min röja att de båda en gång var barndomskamrater. Hennes syster Marnie, som numera är gift tvåbarnsmor, har inte tid att reflektera över sin förre pojkvän, hon har fullt upp med att hantera de maror som rider henne utan att ta livet av sig. Hon dövar sin ångest med alkohol vilket ställer till problem både i yrkes- och privatlivet.

Det är en bra bok, den var lång – över 700 sidor – men den är skriven i ett bra tempo med en väl avvägd balans mellan tokigheter, festande och livets solkigare sidor. Den handlar om olika skamliga hemligheter, som till exempel hur föga förtjusande den karismatiske Paddy i själva verket är, eftersom han bakom lykta dörrar ägnar sig åt sexuella förnedringslekar och utstuderad misshandel för att successivt bryta ner de kvinnor som förälskar sig i honom.
Betyg: 4

Böcker av Marian Keyes om systrarna Walsh
Äldsta systern Claire: Vattenmelonen - läs vår recension
Tvåan Rachel: En oväntad semester - läs vår recension
Trean Margaret: Änglar
Fyran Anna: Är det någon där? - läs vår recension

Fler böcker av författaren
Sista chansen - läs vår recension
Sushi för nybörjare
Å andra sidan
Under täcket
När Lucy Sullivan skulle gifta sig
Further under the duvet
No dress rehearsal

Cleeves Ann: Vita nätter

Vid hamnen i Lerwick, Shetlandsöarnas huvudort, möts turistgruppen från det stora kryssningfartyget av en sällsam syn. En figur med ansiktsmask och pierrotdräkt spelar upp en pantomim, som avslutas med att han delar ut reklamlappar till åskådarna. Samtidigt anordnar konstnärerna Bella Sinclair och Fran Hunter en vernissagefest i Biddesta, en fiskeby några kilometer från Lerwick. De hoppas på en stor publiktillströmning. Som ytterligare dragplåster har Roddy Sinclair, Bellas brorson, lovat att underhålla med sång och fiolspel. Han är vida berömd för sina framträdanden. Men av någon anledning är det inte många som lockas till festen. Senare upptäcks orsaken. Någon illvillig person har satt upp lappar om att vernissagen är inställd p.g.a. dödsfall i familjen. Detta förbryllar sannerligen arrangörerna av tillställningen.
Vid festen bär sig en främmande man mycket konstigt åt. Han står och betraktar en av tavlorna länge och väl, men så börjar han storgråta och faller ner på golvet. Jimmy Perez, poliskommissarien på orten som var där tillsammans med Fran, får ingripa och lugna den obekante mannen, som inte kan förklara sitt beteende, ej heller vet han vem han är eller varifrån han kommer.
Nästa dag hittas denne främling död i sjöboden vid fiskehamnen. Han hänger med en snara runt halsen från en takbjälke. Detta är början till polisens undersökningsarbete, vars ledare inkallas från Invernesspolisen för att bistå Jimmy Perez och hans mannar. En mödosam uppgift väntar teamet, som skall få fram dödsorsaken. Dessutom får de snart flera problem, som ingen tycks kunna ge en vettig förklaring till.
Ann Cleeves skriver sin deckare med ypperliga personskildringar. Åtskilliga tillbakablickar ger en god förståelse för sammanhangen.
Betyg: 4

Aravind Adiga: The White Tiger

The White Tiger är ett djupdykande vittnesmål från Indien, ett tudelat land där den mer välmående delen - kallad ”Ljuset” - sjuder av moderniseringens framfart samtidigt som den ofattbart fattiga delen ”Mörkret” tycks vara evigt dömd att harva runt i samma fruktlösa små cirklar. Berättarrösten tillhör Balram Halwai, en man som föds i en liten by i Mörkret men som lyckas ta sig till Ljuset – både bokstavligt och bildligt talat. Boken är skriven i form av brev från Balram till Wen Jibao, kinesisk premiärminister, inför dennes indienbesök. Balram vill dela med sig om sina kunskaper om hur det indiska samhället fungerar, och försöka förklara hur det kan komma sig att det sociala systemet - där de rika har tjänstefolk som finner sig i att bli behandlade mer eller mindre som slavar – fortfarande fungerar.

Det är inte något smickrande porträtt författaren tecknar av sitt land, genom hela boken har jag en klump i magen över hur de fattigas liv tillbringas i ett tillstånd av konstant förnedring och hur samvetslöst deras desperation utnyttjas. Trots att breven till herr Jibao skrivs med en stor portion galghumor så blev skildringen stundtals för miserabel för mig, och jag var tvungen att lägga ifrån mig boken. Med en galet rå glimt i ögat staplas elände på elände, och på något sätt lyckas Balram gradvis förflytta sig från de dammiga gatorna i sin hemby till en tjänst hos en välbeställd man i Delhi. Medan han agerar chaufför åt sin herre och kör honom mellan storslagna villor, svala shoppingcenter och champagneindränkta fester börjar Balram bli medveten om välståndet som finns omkring honom. Möjligheten till makt och rikedom finns så nära att han kan känna smaken av den, men hur ska han kunna bryta igenom de tjocka barriärerna som separerar tjänste- och herrefolk? Sakta men säkert inser han att det enda alternativet till fortsatt slaveri är att mörda sin herre.

Även om jag fann bokens skoningslösa socialrealism ganska obehaglig, så är den underbart välskriven och svår att släppa. Det är en mycket annorlunda saga värd att insupas, och berättelsen om Balram stannar kvar och puttrar i kroppen långt efter att sista sidan är läst.
Betyg: 4

Persson Giolito Malin: Dubbla slag

Hanna jobbar som advokat på Lemmel & Davidsson, Sveriges näst största - men i särklass bästa - advokatbyrå. Hon handplockades av den legendariske advokaten Fredrik Bille och lockades bland annat med delägarskap och hög lön. Att arbetsdagarna är långa samt att de manliga kollegorna har en trist jargong och kvinnosyn är priset hon får betala för ett bra jobb.
Några år senare sitter Hanna där, gravid med sitt tredje barn, förpassad från sitt tjusiga tjänsterum till en liten skrubb där hon ägnar sig åt okvalificerade arbetsuppgfter och att vila öronen från gliringarna rörande sin fertilitet och sitt moderskap.
Hon kämpar med att förlika sig med sin kommande mammaledighet och går under jullovet med buller och bång in för rollen som präktig hemmafru. Maken Johan försöker nå henne – eller rättare sagt hennes hjärna, hon har ju alltid älskat att jobba - men hon spjärnar emot och värjer sig.
Men så inträffar det något på jobbet som hon inte kan blunda för. Till slut tar hon sats och får trots förlossning och amning fart på karriären igen.

Jag tyckte mycket om den intelligenta, välskrivna och initierade skildringen av såväl ett kvalificerat yrkesliv som det kaotiska livet i en småbarnsfamilj.
Att läsa om en kvinna som älskar sina barn OCH ett kvalificerat jobb samt har en man som förstår detta var uppfriskande. Fast jag hoppas förstås att författaren som själv är jurist och småbarnsmor överdrev kolossalt när hon beskrev de manliga juristkollegornas tråkiga och trakasserande stil mot kvinnor i karriären, för det var verkligen ingen rolig läsning
Betyg: 4

Mårtenson Jan: Dödssynden

Över 30-talet romaner har Jan Mårtenson skrivit om Johan Kristian Homan, antikhandlaren på Köpmangatan i Gamla stan. Det finns ett Homansällskap som bildats för intresserade av dessa kultiverade deckare.
Homan är av en nyfiken läggning och hans deckarambitioner, på amatörplanet, sätts verkligen på prov i Dödssynden, som rör sig kring investmentbanken Excelsior och dess grundare och chef Alexis Karmander. Vid företagets jubileumsfest på Vasamuseets restaurang hittas Alexis död bakom regalskeppet, troligen har han fallit från en avsats ovanför skeppet.Eller har någon knuffat honom över räcket?
Eftersom Homan har varit inbjuden tillsammans med finansvärldens toppar till detta jubileum blir han intresserad av fallet. Han hade träffat många av Excelsiors revisorer, börsmäklare och analytiker vid middagen och nu börjar arbetet med att fråga ut de anställda om eventuella orsaker till dödsfallet.
Många sidor ägnas åt kulturell vandring på Djurgården, besök på exklusiva restauranger med läckra maträtter och ädla drycker, handel med konst och antikviteter förutom girigheten i fråga om bonusmiljoner och insideraffärer. Ett tema i tiden!
Mårtenson har ett måleriskt språk och varierande scenerier.
Betyg: 3+

Dunn Sarah: Min stora kärlek

Alison och Tom har bjudit hem sina vänner på middag men upptäcker att det fattas en ingrediens till maten. Så Tom sticker till affären, men istället för att komma hem med den saknade senapen ringer han upp Alison och gör slut. Efter fyra år gör han slut per telefon mitt under en fest. Det visar sig att han i ett par månaders tid haft en affär med en tidigare flickvän som han nu lämnar Alison för.

Plötsligt är Alison singel igen. Och ledsen och förvirrad. Hon är ingen partyprinsessa, nej tvärtom. Hon har faktiskt bara legat med två män i hela sitt liv: Med Tom så klart och med en tidigare pojkvän, som för övrigt visade sig vara homosexuell. Hur gör man när man är singel? Hon går på blindträff, hon ligger med en kollega och gör tappra försök att komma över Tom.

Det är en trevlig, lite lagom bok, befolkad av ganska vanliga karaktärer. Omslagets citerade omdömen om att ”man skrattar högt” och ”det här är riktig humor” vet jag inte precis om jag kan hålla med om, men det var en charmig bok med en trovärdig berättelse.
Betyg: 3

Xiaolu Guo: Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande

På flyget från Beijing sitter Zhuang Xiao Qiao, 23-årig dotter till ett kinesiskt par, som livnär sig på skotillverkning. För att underlätta affärskontakter med västvärlden sänder de flickan till London på språkkurs.
Med sin bristfälliga skolengelska och med en kortfattad ordbok i bagaget anländer hon till Heathrow. Då språksvårigheterna inte alltid kan lösas med lexikon, finner hon andra utvägar: "Ingen veta mitt namn här. Fastän de läsa stavning av mitt namn Zhuang Xiao Qiao, de ingen aning hur säga. När se mitt namn börjar med Z de slutar försöka." Hon kallar sig hädanefter för ms Z. I sin dagbok raljerar hon med bl.a. engelska maträtter och drycker. Fizzy water blir filthy water och febrilt letar hon efter klumpar av järn i mineral water.
Efter en tid möter hon en man på en biograf. Dessa båda ensamma själar blir snart ett älskande par trots olikheterna: han är 44 år, bisexuell, ex-anarkist och vegetarian medan hon är naiv, oskuld, okunnig om det mesta och äter gärna kött. Men de har ett bra förhållande. Han lär henne att tala engelska och bidrar i väsentlig grad till hennes utveckling.
Då relationen med mannen inleds blir berättelsen mer engagerande och ms Z:s språk avsevärt bättre.
Betyg: 3

Oates Joyce Carol: Djur

Det är en ruskig historia från mitten av 1970-talet som spelas upp. Huvudpersonen Gillian Brauner ser tillbaka på sin collegetid då mystiska mordbränder härjade på collegeområdet. Hon och hennes skolkamrater blev titt som tätt väckta av brandlarm och måste sömndruckna vackla ut från studenthemmet för säkerhets skull.

Gillian var en av många flickor som svärmade för professor Andre Harrow. Han förtrollade dem med högläsning ur ekivok litteratur och genom att förmå de oskyldiga och intet ont anande flickorna att lämna ut sig i de skriftliga skolarbetena. Hans färgstarka hustru Dorcas var konstnär och skapade groteska och utmanande skulpturer föreställande nakna kvinnokroppar.
Gillian förälskade sig inte enbart i professor Andre utan blev även besatt av Dorcas. Ibland förföljde hon Dorcas på avstånd genom samhället och gick sedan hem och skrev i sin dagbok om upphetsningen och spänningen i att smyga. Så småningom fick Gillian så äntligen den uppmärksamhet hon längtat efter av Andre och även av hans hustru. Hon blev liksom flera andra flickor bortkollrad och trollbunden av det manipulerande och beräknande paret.

Jag tyckte boken var bra, otäck, motbjudande, fascinerande, spännande och välskriven. Oates i högform.
Betyg: 5

Theorin Johan: Nattfåk

Den unga familjen Westin med två barn har köpt det gamla fyrmästarhuset Åludden på Ölands nordöstra kust och nu kör pappa Joakim till Bromma för att hämta det sista flyttlasset från deras gamla hem. Mamma Katrine har sedan några månader hållit på att renovera Åluddens bottenvåning, som blivit riktigt hemtrevlig. Det skall bli så skönt att byta storstadsjäktet mot en stilla lantlig idyll, nära havet med de två fyrtornen som närmaste bebyggelse. Men så händer det en oförklarlig olycka. Katrine
hittas drunknad vid det ena fyrtornet. Tilda Davidsson, som är nyanställd vid närpolisen i tätorten Marnäs, får till uppgift att ta kontakt med Joakim om att denne snarast måste återvända till Åludden.
Detta är huvudhandlingen. Insprängda kapitel ger oss återblickar från fyrbyggen, från olika mer eller mindre dramatiska olyckor förorsakade av oväder på havet och speciellt fåken, d.v.s. det häftiga snöfallet med pinande stormvindar, som tornar upp hushöga snödrivor.
Joakim sörjer sin maka oerhört mycket, men inför barnen 5 respektive 7 år vill han dölja sanningen om mammans död. Han förklarar att mamma har rest bort, men kommer säkert snart hem igen.
Boken har många spökhistorier om de förlista personerna. Man har sett, hört och ibland rört vid dem. Det förekommer också ett gäng med inbrott som specialitet, som genom ockulta riter väljer vilket hus som skall hemsökas.
Bäst har författaren lyckats med huvudintrigen och naturskildringarna, medan alla oförklarliga knarrande plankor och mystiskt öppnade logdörrar är too much.
Betyg: 4-

Koppel Hans: Vi i villa

På sparsmakad prosa skriven med ett avskalat typsnitt à la skrivmaskin, rullas berättelsen om det deprimerande livet i villasamhället upp. Äkta paret Anders och Filippa för en dialog som är stel, förutsägbar, full av klyschor och vita lögner. Precis som deras relation. I huvudet på Anders ljuder däremot repliker och åsikter med helt annan innebörd än de som kommer ur hans mun.

Det är en på samma gång rolig och ångestfylld berättelse. Författaren skriver trovärdigt om den tryckta stämningen i ett halvtaskigt äktenskap, ett trist liv och tankarna i huvudet på en deprimerad, pressad och uttråkad person som drivs allt närmare ett sammanbrott. Den inre, negativa, ”hopplösa” monologen lättas upp av de oväntade och till synes oförklarliga händelserna som inträffar och som skakar om i umgängeskretsen.
Betyg: 4

Mootoo Shani: Hon simmade i havet vid Guanagaspar

Handlingen är förlagd till den fiktiva karibiska ön Guanagaspar under tiden kring andra världskriget samt till Vancouver i nutid. I berättelsens centrum figurerar Harry St.George, son till tvätterskan Dolly, och hans obesvarade kärlek till Rose, vars far är välbärgad och således tillhörande annan social klass, även om båda familjerna är av indisk härkomst. Under de åren då Dolly arbetade hos mamman till Rose lekte hon och Harry tillsammans omedvetna om de på ön existerande hierarkierna.
Nu har tjugo år gått och Harry bor sedan länge i Vancouver. När han blickar tillbaka på sin barndom och uppväxt på Guanagaspar med den rika kulturen och de möjligheter han fick till skolgång minns han med innerlighet vänskapen till Rose. Detta kommer han att för alltid bära med sig, var han än befinner sig i världen.
Så kommer plötsligt Rose till Vancouver en dag, för att besöka sin vuxna dotter Cassie. Harry har lyckats etablera sig som trädgårdsarkitekt med egen firma och anställda. När de båda träffas är Harry en stolt och skicklig ciceron, som visar Vancouvers vackraste scenerier för Rose under hennes korta vistelse, innan hon reser hem till ön igen. Deras umgänge leder till ett spännande och kärleksfullt förhållande, vars tragiska följder ingen kan ana.
Författarinnan, som också är konstnär, har vuxit upp i Trinidad och därefter bott i Kanada. Hennes tidigare utgivna roman Kaktusen blommar om natten blev en stor framgång, vilket även denna blir tror jag.
Betyg: 4

Ardelius Gunnar: Jag behöver dig mer än jag älskar dig ...

.. och jag älskar dig så himla mycket. Så lyder den fullständiga titeln.
Det är en söt och finstämd debutroman om en spirande, knoppande och så småningom fullt utslagen kärleksrelation mellan Morris och Betty. Det börjar med ett ligg under en blöt flest och slutar med ... ja, läs boken och ta reda på. Kapitlen är korta, oftast bara på en halv sida, så boken går snabbt att sträckläsa. Jag tycker att författaren lyckats fånga förälskelsens intensiva känslor på kornet.
Betyg: 4

Dai Sijie: Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan

Under Maos kulturrevolution sändes gymnasieungdom till Himmelska Fenix-berget för omskolning. Det var barn till intellektuella som fick bo i ödemarken där en ledare tillsammans med bönderna skulle fostra ungdomarna i kommunistisk anda. Arbetet på risfälten och i gruvorna var både hårt och farligt.
Till denna bergstrakt kom på 1970-talet två pojkar, vars föräldrar var läkare. Bland sina tillhörigheter hade Lou med sig en väckarklocka med en pickande tupp som visade sekunder med sitt regelbundna frösamlande. Denna klocka var mycket intressant för lokalbefolkningen. Dessutom hade han en berättarförmåga som fängslade bönderna runtomkring. Hans kamrat visade upp sin fiol och spelade ett stycke av Mozart, som pojkarna uppfinningsrikt sade var en hyllning till Mao. Vid sidan av det tunga arbetet på fälten, utverkade de tillstånd att besöka en närbelägen by för att se biograffilm. Sedan återberättade de innehållet i filmen för bönderna. I denna grannby träffade de skräddarens dotter, som fick i uppdrag att lägga upp Lous byxor. Hon var en underskön flicka, som pojkarna blev förälskade i. Eftersom den lilla skrädderskan saknade all boklig bildning, ville pojkarna läsa ur västerländsk litteratur för henne. Men var skaffar man sådana böcker som är förbjudna? Det medförde oundvikliga svårigheter.
Författaren har skrivit denna fängslande berättelse efter att själv ha tillbringar år i Maos omskolningsläger. Därefter fick han tillstånd att utbilda sig till filmare i Frankrike. Sina böcker har han skrivit på franska.
Betyg: 4

Kurkov Andrej: Döden och pingvinen

Handlingen utspelar sig i Ukraina. Viktor Alexsejevitj kände sig ensam när hans flickvän lämnade honom. Därför accepterade han en förfrågan från stadens zoo om att ta hand om ett av alla de hungriga djuren. Han valde en kungspingvin, som han döpte till Misja. Nu bor de båda i Viktors lägenhet. Misja vankar omkring, tar sig ett dopp i badkaren eller står till synes deprimerad och bara stirrar. Det är nog för varmt för honom tror Viktor, som tillbringar dagarna med att sitta hemma och skriva nekrologer för tidningen Huvudstadsnytt.
Tidningen förser honom med namn på och information om betydande personer som han skriver nekrologer om. När personerna sedan dör – och dör gör de passande (?) nog en efter en - publicerar tidningen Viktors alster. Viktor grubblar inte nämnvärt över sambandet utan jobbar plikttroget vidare. Det finns saker som man gör bäst i att inte gräva i.
Livet i Viktors Ukraina ter sig helt annorlunda mot det liv vi i Sverige är vana vid. Ibland ombeds Viktor att gå under jorden av sin chef för att inte råka illa ut, vid andra tillfällen försvinner chefen ett tag tills hotbilden förändrats. Då och då dyker främlingar upp i hans lägenhet, det händer att någon okänd har varit inne i hans hem på natten, någon som uppenbarligen tar sig in med en nyckel som Viktor inte lämnat ut. Viktor accepterar utan att blinka att en bekants lilla dotter plötsligt måste bli omhändertagen av honom. Att man kan bli skuggad eller att ens vänner frågas ut av främlingar hör också till vardagen.
Det var en intressant och välskriven bok om ett samhälle präglat av annorlunda spelregler, plötsliga uppdykanden, oväntade dödsfall, konstiga order som man lyder utan att ifrågasätta, där man blir bevakad, där folk utan att fråga flyttar in och efter en tid lika plötsligt försvinner igen.
Berättelsen ångar på i ett lagom tempo ända till slutet, då allt kulminerar. Det gör att boken håller hela vägen. Mycket bra, en riktig pärla! Jag har just lagt vantarna på fortsättningen ”Pingvin försvunnen” och ser fram emot att läsa den.
Betyg: 5

Läs här om den rysk-ukrainska författaren som bland annat jobbat som fångvaktare, journalist och kameraman.

Steinbeck John: Det stora kalaset

Miljön till Steinbecks roman är hämtad från hans barn- och ungdomstrakter i Californien.Staden Monterey var på 1930-talet centrum för sardinkonservindustrin. Utefter gatan som gick parallellt med Stillahavskusten låg fiskfabrikerna sida vid sida och Cannary Row blev namnet på såväl gatan som romanen i original. Berättelsen befolkas av vitt skilda karaktärer. Vi får träffa den vise doktorn, som driver en biologisk anstalt med eget laboratorium. Han samlar och säljer djur till skolor och universitet. Dessutom har han tid att "lyssna till alla slags dumheter för att sedan förvandla dem till ett slags visdom åt en". Granne till biologiska anstalten på Cannary Row arbetar Dora, en omtyckt arbetsgivare på sin bordell. Vidare har Lee Chong en speceriaffär, där han säljer allt för livets nödtorft, utom vad som tillhandahålles hos Dora. Ett gäng dagdrivare med den renhårige Mack som ledare har slagit sig ner i den gamla ladan, där ännu fiskmjölsstanken kan kännas. Gemensamt för gruppen är att de är ensamstående utan fast arbete, men de hittar tillfälliga jobb, när nöden kräver det.
"Hur ska man bära sig åt för att få in poemet och stanken och det irriterande oväsendet - dagern, stämningen, vanan och drömmen ... i en bok?" frågar författaren och svarar: Genom "att öppna den och låta historierna av sig själv söka sig in i den."
Boken bjuder på glädje och berör.
Betyg: 4+

Frimansson Inger: Skuggan i vattnet

Boken utspelar sig i i utkanten av Stockholm i trakterna kring Hässelby och Bromma. Nästan direkt sugs jag in i den suggestiva historien om de tilltufsade och olycksdrabbade karaktärerna. Där finns polisen med den blinda dottern, som kontrollerar och misshandlar sin skräckslagna fru, som städar på ett hotell där Hans Peter jobbar. Han i sin tur lever med sin älskade Justine, som adopterat en stor, vild fågel och som brottas med diverse demoner från förr. Till exempel var hennes barndomskamrater Berit och Jill inte särskilt "kamratliga" mot henne. Berit, som sökte upp henne för ett par år sedan, är sedan dess försvunnen och maken Tor är fortfarande förlamad och passiverad av chocken och har helt tappat kontakten med de båda sönerna. Jill sörjer sin bästa vän och undrar – precis som Tor - vart Berit egentligen tagit vägen. Och så sluts cirkeln kring Justine via Micke 22, som fortfarande bor hemma hos mamma och vars pappa spårlöst försvann i Malaysia när han befann sig där med sin dåvarande livskamrat Justine.

Det var en mycket bra spänningsroman ända fram till de allra sista sidorna, då jag snöpligt konstaterade: ”Va, slutar den så här?”
Men frånsett det, så var det en medryckande, intressant och välskriven bok. Mycket elände och få ljusglimtar, vilket för all del passar bra i en deckare. Boken utsågs till bästa svenska kriminalroman 2005 av Svenska deckarakademin.
Betyg: 4–

Tursten Helene: Eldsdansen

Pojken Frej, sju år, hade mist sin pappa Magnus Eriksson, som sov av sig ruset på övre våningen, när deras stuga antändes och brann ner till grunden. Faster Ingrid brukade passa Frej, när mamma Angelica Malmborg-Eriksson arbetade som lärare i Dansens hus och pappan inte var i bästa form. Halvsystern Sophie Malmborg hade just denna ödesdigra eftermiddag åkt till sina danslektioner med en kompis, vars mamma körde dem. Huset var således tomt förutom den sovande pappan. Händelsen innebar en svår chock för Sophie. Hon blev stundtals helt stum. Vid polisförhören kunde man inte få ett enda ord ur denna 12-åriga flicka. Sophie var ju den som lämnade hemmet strax innan det började brinna. Fanns det ingen förklaring till varför stugan antändes? Jo, det kunde nog bero på sängrökning, trodde mamma Angelica.

15 år senare händer en ny familjetragedi. Sophie, som numera framgångsrikt ägnar sig åt dans, försvinner en kväll från sällskapet på Park Aveny i Göteborg. Någon vecka senare hittas hon död och illa bränd i en nerbrunnen lada. Eldsdansen, en dansföreställning skapad av Sophie, kommer att uruppföras efter hennes död. Kan det möjligen finnas några ledtrådar där till familjen Malmberg-Erikssons tragedier?
Tursten skriver nyansrikt och kunnigt om såväl sin kriminalare Irene Huss arbete som sina personers dans- och fotoaktiviteter. Ibland kan dock beskrivningen tendera att tappa tempot och därmed spänningen.
Betyg: 3

Bakhtiari Marjaneh: Kalla det vad fan du vill

1988 flydde familjen Irandoust till Sverige från Iran. Amir och hustrun Panthea var fulla av hopp och framtidstro. De skulle skaffa jobb och etablera sig snabbt, det skulle vara lätt för dem som ju är ”akademiker och bra människor”.
I huvudet på en flykting staplas illusioner, minnen och drömmar huller om buller utan möjlighet att sortera och bearbeta före flykten. När flykten är över, chocken har lagt sig och man landat i sin nya tillvaro kan alla upplevelser börja smältas. Det sker i etapper, den första tiden upplever en invandrare ”flyktingförläggning, väntan på uppehållstillstånd, svenska för invandrare, lägenhet, beundran av ordningen och redan”.
Därefter kommer fasen av ”upprepningarna, jobbsökandet, den sociala degraderingen, osäkerheten, byråkratin, ångesten”. Panthea jobbar på dagis, hon som var fysiker med kvantteori som specialitet, forskare och karriärist. Amir - som i Iran var bokförläggare, poet, utbildad lingvist som älskar att föra intellektuella samtal – försörjer sig som butiksbiträde, pizzabagare och taxichaufför.

Det är en intressant bok med ett allvarligt ämne, skriven på ett omväxlande dråpligt omväxlande tankeväckande sätt. Den punkterar i viss mån den stereotypa bilden av invandrare som media förser oss med. När till exempel dottern Bahar - en synnerligen bestämd ung dam - insisterar på att bära slöja blir hennes pappa arg, besviken och ledsen samtidigt som omgivningen blir provocerad och tror att det är Bahars far som tvingat henne till det.
Föräldrarnas stapplande, brutna svenska blir bitvis komisk läsning, men författaren tar deras parti genom att ge bakgrunden till och förklara vad det egentligen var som de ville uttrycka. När berättelsen kompletteras med den fördomsfulle och inskränkte Bertils invandrarfientliga åsikter uttryckta på skånska blir det riktigt underhållande på ett intelligent sätt.
”Udlänningar åo annat löust folk kan man inte lida po…. Skicka him dom sajer jao… Di raåonar våora ungdomar. Di våora e helt hjälplöusa. Di kommer hit åo ser alld va vi haor här åo tror di kan ta de graodis.”
Betyg: 4