Frimansson Inger: Skuggan i vattnet

Boken utspelar sig i i utkanten av Stockholm i trakterna kring Hässelby och Bromma. Nästan direkt sugs jag in i den suggestiva historien om de tilltufsade och olycksdrabbade karaktärerna. Där finns polisen med den blinda dottern, som kontrollerar och misshandlar sin skräckslagna fru, som städar på ett hotell där Hans Peter jobbar. Han i sin tur lever med sin älskade Justine, som adopterat en stor, vild fågel och som brottas med diverse demoner från förr. Till exempel var hennes barndomskamrater Berit och Jill inte särskilt "kamratliga" mot henne. Berit, som sökte upp henne för ett par år sedan, är sedan dess försvunnen och maken Tor är fortfarande förlamad och passiverad av chocken och har helt tappat kontakten med de båda sönerna. Jill sörjer sin bästa vän och undrar – precis som Tor - vart Berit egentligen tagit vägen. Och så sluts cirkeln kring Justine via Micke 22, som fortfarande bor hemma hos mamma och vars pappa spårlöst försvann i Malaysia när han befann sig där med sin dåvarande livskamrat Justine.

Det var en mycket bra spänningsroman ända fram till de allra sista sidorna, då jag snöpligt konstaterade: ”Va, slutar den så här?”
Men frånsett det, så var det en medryckande, intressant och välskriven bok. Mycket elände och få ljusglimtar, vilket för all del passar bra i en deckare. Boken utsågs till bästa svenska kriminalroman 2005 av Svenska deckarakademin.
Betyg: 4–

Vi har även recenserat Frimanssons bok "Mörkerspår" här