Lou är 22 år och har mått dåligt i hela sitt liv ända sedan hon var liten och arg på sin lillasyster. Numera älskar hon sin syster Sofia men tillsammans med andra känner hon sig ful, dum, sjuk och fel.
Lou flyr från sina negativa känslor, sitt självförakt och sitt band som ändå är i upplösning genom att dricka alkohol och en dag bestämmer hon sig hux flux för att fly till Europa. Hon och kompisen Julia hamnar hon i Berlin där de får bo gratis i ett ockuperat kvinnohus som Julia bott i tidigare. Där bor också Sarah som Lou förälskar sig i.
Boken är välskriven och språket flyter på bra. Jag tyckte författaren lyckats fånga huvudpersonens känslor på ett trovärdigt sätt även om jag inte riktigt förstod varför hon mådde som hon gjorde eller handlade som hon gjorde. Men ibland finns det kanske aldrig någon förklaring till varför man mår dåligt. En bra debutroman och en bra beskriven kärlekshistoria och trovärdigt tecknade personporträtt även om jag inte kan påstå att jag uppslukades av berättelsen.
Betyg: 3
Här hittar du en recension till. Och här, ytterligare en.
29 september 2007
Croall Moa-Lina: Sen tar vi Berlin
Kategorier:
Kärlek och relationer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar