Aravind Adiga: The White Tiger

The White Tiger är ett djupdykande vittnesmål från Indien, ett tudelat land där den mer välmående delen - kallad ”Ljuset” - sjuder av moderniseringens framfart samtidigt som den ofattbart fattiga delen ”Mörkret” tycks vara evigt dömd att harva runt i samma fruktlösa små cirklar. Berättarrösten tillhör Balram Halwai, en man som föds i en liten by i Mörkret men som lyckas ta sig till Ljuset – både bokstavligt och bildligt talat. Boken är skriven i form av brev från Balram till Wen Jibao, kinesisk premiärminister, inför dennes indienbesök. Balram vill dela med sig om sina kunskaper om hur det indiska samhället fungerar, och försöka förklara hur det kan komma sig att det sociala systemet - där de rika har tjänstefolk som finner sig i att bli behandlade mer eller mindre som slavar – fortfarande fungerar.

Det är inte något smickrande porträtt författaren tecknar av sitt land, genom hela boken har jag en klump i magen över hur de fattigas liv tillbringas i ett tillstånd av konstant förnedring och hur samvetslöst deras desperation utnyttjas. Trots att breven till herr Jibao skrivs med en stor portion galghumor så blev skildringen stundtals för miserabel för mig, och jag var tvungen att lägga ifrån mig boken. Med en galet rå glimt i ögat staplas elände på elände, och på något sätt lyckas Balram gradvis förflytta sig från de dammiga gatorna i sin hemby till en tjänst hos en välbeställd man i Delhi. Medan han agerar chaufför åt sin herre och kör honom mellan storslagna villor, svala shoppingcenter och champagneindränkta fester börjar Balram bli medveten om välståndet som finns omkring honom. Möjligheten till makt och rikedom finns så nära att han kan känna smaken av den, men hur ska han kunna bryta igenom de tjocka barriärerna som separerar tjänste- och herrefolk? Sakta men säkert inser han att det enda alternativet till fortsatt slaveri är att mörda sin herre.

Även om jag fann bokens skoningslösa socialrealism ganska obehaglig, så är den underbart välskriven och svår att släppa. Det är en mycket annorlunda saga värd att insupas, och berättelsen om Balram stannar kvar och puttrar i kroppen långt efter att sista sidan är läst.
Betyg: 4