Karl Danielsson, 68, hittas mördad i sin lägenhet av tidningsbudet Septimus Akofeli. Dörren hade lämnats öppen, vilket tyder på att någon hade bråttom att fly från platsen. Så här inleds deckaren Den som dödar draken. Poliser av alla de kategorier, som förekommer i mordutredningar, börjar nu nysta upp trådar som kan leda till mördaren. Kriminalkommissarie Evert Bäckström har utsetts till förundersökningsledare. Vid presentationen av fallet Karl Danielsson förklarar Bäckström, att det är ett vanligt fyllskallemord. Statistiken visar nämligen att det klassiska svenska mordoffret är "en ensamstående medelålders man, socialt marginaliserad, med grava alkoholproblem".
Det visar sig dock att det inte var så enkelt att lösa detta fall, som även kostade den unge Septimus Akofeli livet. De många sidospåren förvillar verkligen läsare/lösaren. Spänningsnivån sjunker då de otaliga bipersonernas levnadsteckningar återges, tycker jag. Ingen kan däremot slå Leif GW i beskrivning av polisens arbetsrutiner med ett språk så anpassat till ämnet.
Betyg 4
23 mars 2009
Persson Leif GW: Den som dödar draken
Kategorier:
Deckare och spänning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar