”Det är inte förrän man börjar jobba som man inser hur många tokstollar det faktiskt finns här i världen… Det faktum att de flesta av dem förvärvsarbetar kommer som ännu en chock.”
Darren White jobbar på ett genetiklaboratorium fullt av diverse kufar. Där finns KRT, KaffeRastTerminatorn, med en interpersonell kompetens nära noll. En annan av galningarna är Mormon-Dawn som nästan driver Darren till vansinne genom att tvångsmässigt upprepa sitt favorituttryck upp till femtio gånger varje dag. Tyvärr delar hon och Darren laboratorium, så han kan inte undvika henne.
Darren verkar inte heller ha alla hästar i stallet, precis. Han tillbringar dagarna med att flytta kranvatten fram och tillbaka mellan två provrör med en exklusiv pipett. Det gör han för att kunna ägna sig helhjärtat åt att fundera på en – i eget tycke – enastående idé. För att ytterligare frigöra tid för att lösa århundradets vetenskapliga gåta har han ”effektiviserat” sin tillvaro genom att ta droger som håller honom vaken och som stimulerar fantasin.
Samtidigt är något otäckt som pågår. Som läsare undrar man om det bara är Darrens droghallucinationer eller om boken faktiskt handlar om ett brott. Är det till och med ett mord som begåtts?
Det är en oväntad, rolig, intelligent, torrt tokig bok om forskarvärlden som påminner lite om den tecknade ”Dilbert”serien. Författaren är doktor i genetik och cancerforskare, vilket förklarar den lätthet med vilken de skruvade yrkesrelaterade skämten och slutsatserna flödar i boken. Man fortsätter att läsa, för man vill veta hur det går och vad boken egentligen handlar om. Brittisk!
Betyg: 4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar