Janouch Katerina: Anhörig

Författaren skriver utlämnande om sitt alltmer skruvade liv tillsammans med sin missbrukande make. För att behålla viss distans har hon valt att byta namn på huvudpersonerna, men bokens innehåll är i huvudsak självupplevt. Missbruk är oerhört vanligt och förutom den som missbrukar påverkas familjen i så stor utsträckning att man börjat tala om ett sjukligt medberoende. Boken träffar som ett knytnävsslag i magen av igenkänning för alla dem som lever i skuggan av en alkoholist eller drogberoende. För en frisk människa kan beskrivningen stundtals te sig overklig och ofattbar.
Jag tyckte boken var mycket fascinerande att läsa, inte minst med tanke på att den gav en inblick i en dysfunktionell småbarnsfamilj som i vanliga fall inte kommer till tals utan tiger och försöker överleva i kaoset. Språkligt är dock boken inget mästerverk, hon skriver ojämnt och jag hakade upp mig i början på hennes skoluppsatsliknande meningar. Men efter några sidor grep berättelsen tag i mig och jag engagerade mig och rös mig igenom boken. Längst bak finner man exempel på läsarnas reaktioner och brev till författaren och jag förstår varför denna bok så länge legat varit en av de mest lästa böckerna i Sverige.
Betyg: 4 (5 för ämnet, 3 för språket)