Romanen följer två personer parallellt. Ulrika är forskare i bergtagningsmyter och tar med sina båda söner till den musselstrand som hon ofta besökte som barn. Hon minns sin barndom och grannfamiljen som hon tillbringade en sommar med och vars familjemedlemmar fortfarande fascinerar henne. Under en utflykt försvann familjens fyraåriga adoptivdotter Maja, vilket naturligtvis förändrade familjens liv. Flickan återfanns ett antal veckor senare på just musselstranden utan förklaring.
Kristina, den andra huvudpersonen i boken, känner inte Ulrika. Hon är lågmäld och innesluten i sig själv och söker ensamheten. I vuxen ålder flyttar hon till en ensligt belägen stuga och köper sig en kajak som ger henne möjlighet att utforska stränderna. Hon har i princip endast kontakt med sina föräldrar. Så småningom korsar de båda berättelserna varandra.
Tigandet är ett genomgående tema i boken och då inte enbart i negativ bemärkelse. En mycket fin bok som handlar om eftertanke och stillhet. Hennes miljöbeskrivning gör att jag riktigt känner dofter och smaker.
Betyg: 4
09 april 2007
Hermansson Marie: Musselstranden
Kategorier:
Kärlek och relationer,
Memoarer och porträtt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh, jag älskar mystiken i hennes böcker! Kan starkt rekommendera Mannen under trappan också, om du inte redan läst den?
Boktoka 1:
Hennes "Värddjuret" har jag läst, den tyckte jag inte var så bra, tyvärr. "Hembiträdet" och "Ett oskrivet blad" var bättre däremot liksom även "Det finns ett hål i verkligen". Men ingen av oss har läst "Mannen under trappan" så tack för tipset, den får vi lägga i "Att läsa"-bokhögen.
Kul att du ville skriva en hälsning.
Gillar också hennes böcker och det vackra språket. Mannen under trappan är ett bra tips!
Poppins: Tänk ingen av oss tokar har fortfarande läst Mannen under trappan. Vi får allt se till och skärpa oss :-)
Skicka en kommentar